Möt nationalrättpanelen
Nationalrättpanelens uppgift är att garantera att Finlands nationalrätt på bästa tänkbara sätt representerar oss finländare och vår finländska mat både när det gäller råvaror och tillredningssätt. Panelen är sammankallad av ELO-stiftelsen och MTK.
Maija Silvennoinen är ordförande för föreningen Maa- ja kotitalousnaiset ry. Hon är född i Saarijärvi och för otaliga finländare är hon en känd matjournalist, TV-kock, köksmästare och restauratör.
”Den finländska maten är välkänd och trygg. Den bjuder på genuina smaker från vår rena natur, mat som växer dygnet runt i våra ljusa sommarnätter. Våra rötter är ursprunget för all vår näring, utan den finländska landsbygden skulle det inte finnas finländsk mat.”
Arja Lyytikäinen är generalsekreterare för Statens näringsdelegation (Valtion ravitsemusneuvottelukunta). I sitt arbete möter hon dagligen finländarnas matvanor.
”Den finländska maten är en skattkammare för goda matvanor. Skogens bär, fältens skörd, sjöarnas fiskar – alla är de är hemvist för den finländska maten. Det finska ordspråket ”Hellästi helloilla kyspyvät nuo – ne veden kielelle tuo” går kanske inte att översätta direkt, men det talar om hur delikat mat vi äter av egna råvaror när vi tillreder den försiktigt och respektfullt.”
Samuli Karjula är en av grundarna till den finska skördekalendern, Satokausikalenteri. Kalendern, som Karjula grundade år 2013 tillsammans med sin bror och hustru, blev snabbt väldigt populär i Finland.
”Den finländska maten baserar sig på råvaror av hög kvalitet och tydliga smaker. Vi har tagit intryck både från öst och väst, men slutresultatet är helt vårt eget. Detsamma gäller finländskhet i allmänhet.”
Marianne Heikkilä är verksamhetsledare för det Marttaliitto, det finska Marthaförbundet. Hon är bloggare, föreläsare, styrelseproffs och chefredaktör för tidningen Martat som aktivt för vidare Martornas historiska arv och arbete bl.a. inom finländsk matkultur.
”När man tillreder sin mat själv, vet man vad man äter. När man äter finländskt, vet man varifrån maten kommer”.
Henri Alén är en finländsk restauratör. Han är välkänd såväl från de sociala medierna som TV-program – men kanske är han dock framför allt känd för sin kärlek till de finländska smakerna.
”Vår finländska mat återspeglar hela vår historia. I den finns intryck från matbristens tider, från industrialismens guldår och från naturen. I den finns VI. Som ett folk.”
Johanna Mäkelä är matkulturprofessor vid Helsingfors universitet. Hon känner den finländska matkulturen mer djupgående än någon annan efter att i mer än tjugo års tid forskat om mat och fenomen som ansluter sig till maten.
”Den finländska maten tillreds både med hjärta och hjärna. Där finns inslag av såväl energi som mani, känsla och eftertanke – liksom kompromisslös smak. Med rötterna djupt i jorden, tolkingen i tiden och blicken fäst vid framtiden.”
Lasse Lehtinen är författare, journalist och f.d. politiker. Han trivs både i kök och vid måltidsbord. Han uppskattar disciplinerat kockande och klassiska recept. Lehtinen har också skrivit kokböcker.
”De finländska råvarorna är rena och erbjuder – i rätta händer – kulinariska upplevelser i världsklass.”
Yrsa Lindqvist är en känd finlandssvensk arkiv- och folklivsforskare. Lindqvist arbetar vid Svenska Litteratursällskapet i Finlands (SLS) arkiv och hennes specialgebit är matkulturen igår och idag.
”Finländsk mat är för mig de enkla, rena smakerna; rågbröd, mjölk, fisk, potatis. Maten är som bäst på sommaren när de långa nätterna ger extra mycket smak och arom till grönsaker, bär och örter.”
Kim Palhus är ordförande för Suomen Gastronomien Seura (Finlands gastronomers förening). Han är också köksmästare och har bl.a. verkat som Ny Nordisk Mat-ambassadör under åren 2006 – 2015. Enligt Palhus bygger varje måltid på högkvalitativa och färska råvaror, kryddor samt mångsidiga tillverkningssätt som alla tillsammans utgör hörnstenarna i den finländska och nordiska matkulturen.
”Den finländska maten och de råvaror vi använder står mig nära och är mycket viktiga för mig. Årstiderna, festhögtiderna och de drycker, den mat, de rätter och de tillverkningssätt vi använder representerar vårt lands okonstlade matkultur när den är som allra bäst.”
Kati Kelola verkar som chefredaktör för resetidningen Mondo som utges av A-lehdet.
”När man reser runt i världen inser man att vi har en finess i den finländska matkulturen som står över alla andra; naturen! I Finland kan råvarorna till vilken gourmetmåltid som helst hämtas av vem som helst i sjön eller från skogen.”
Anni-Mari Syväniemi är matkulturombudsman vid Jord- och skogsbruksprocudenternas centralförbund, MTK. Hon är ursprungligen hushållslärare.
”Den finländska maten representerar för mig kärleken till vårt eget land och dess natur. Det är lika mycket alla fantastiska smakminnen från mormors kök som en läcker vardag hemma. Den är frihet. Den är mitt arbete. Den är en del av vår kultur som vi kan göra till en exportvara.”
Seija Kurunmäki är direktör vid ELO-stiftelsen vars uppgift är att främja finländsk matkultur. Hon har gjort en lång karriär i livsmedelsbranschen inom bl.a. marknadsföring och kommunikation.
”Den finländska maten är för mig allt det vi kan finna i våra skogar, doften av rök och vidsträckta österbottniska fält där vår egen skörd mognar. Den innebär trygghet på otaliga olika sätt.”
